Så fungerar Rut-avdraget
Rut-avdraget har alltsedan införandet varit lite av en vattendelare i Sverige. Ena sidan har pekat på att de hushållsnära tjänster inkluderade i Rut-avdraget är av den kalibern att de flesta kan göra dem själva. Undantaget då givetvis äldre och handikappade.
Den andra sidan menar på att Rut – utöver att hjälpa privatpersoner att få ett enklare livspussel och tid över till annat – även stimulerar arbetsmarknaden, får fler företag att starta och därmed också fler i arbete. Frågan är het och, till skillnad från Rot-avdraget, ständigt diskuterad. Men, hur fungerar egentligen Rut-avdraget?
Rut-avdraget innebär att en privatperson ges möjlighet att dra av halva kostnaden för arbete med hushållsnära tjänster. Detta med ett årligt tak som, numera – sedan årsskiftet 2021 – ligger på 75.000 kronor. De tjänster som inkluderas i Rut och som räknas som hushållsnära är exempelvis hemstädning, tvätt, trädgårdsarbete, barnpassning, läxhjälp och för exempelvis snöskottning och fönsterputs. Tjänsterna utvidgas hela tiden och vilka som är med finns prydligt uppradade på Skatteverkets hemsida.
Kontrollera med Skatteverket innan
Det är även där man kan kontrollera kring huruvida man verkligen är berättigad att använda Rut-avdraget. En vanlig missuppfattning är att alla är det, men riktigt så fungerar det inte i verkligheten. För att kunna använda Rut så måste man exempelvis betala skatt i Sverige. Det är alltid bra att kolla upp detta innan så att inga missförstånd sker.
En detalj som många pekar på som bra med Rut är det faktum att man som privatperson slipper det administrativa. Företaget man anlitar – som ska vara registrerat för F-skatt – sköter all hantering och all kontakt med Skatteverket. Beloppet motsvarande Rut dras därigenom redan på den faktura man som kund erhåller.
Vilka använder Rut-avdraget?
Vilka använder då Rut-avdraget? En vanlig missuppfattning – och kritikernas stora röda skynke – är att det handlar om ett avdrag som utformats för den övre klassen i Sverige. Man tänker sig att de redan rika, som skulle haft råd med exempelvis hemstädning även utan denna skatterabatt, är de stora vinnarna på denna reform skapad av regeringen Reinfeldt. Sanningen är emellertid den att de största användarna av Rut-avdraget finns i den över pensionsåldern samt i den stora medelklassen.
Det senare är det intressanta: en stor grupp användare av Rut är småbarnsfamiljer och som gör det av den enkla anledningen att man har svårt att få ihop livspusslet. Genom att man exempelvis kan ta hjälp med hemstädning så kan man också köpa sig tid över till annat – umgänge med barnen, umgänge med vänner, träning, arbete, handling och så vidare. Det är kanske just där det stora fokuset bör ligga i debatten. Att Rut-avdraget de facto underlättar livet för de som använder sig av det och som genom detta kan prioritera annat – mer stimulerande – saker i livet. Att alla kan städa och att alla har gjort det tidigare innebär inte att det alltid måste se ut på det viset. Rut gör livet lite enklare!